”Det är inspirerande att träffa andra ledare som brinner för detta”

Araz Perwizie, coach, Västra Hisingen basket och deltagare på Game Changers utbildning för utbildare

Hur kommer det sig att du är med på utbildningen idag?
Jag blev informerad om att projektet fanns och att man sökte ambassadörer. 
Vi i Västra Hisingen basket har försökt att arbeta med dessa frågor sedan vi startade föreningen för fyra år sedan: att arbeta bortom sportsliga mål, för delaktighet, gemenskap och samhällsansvar. Vi ska aldrig se oss själva som färdigutbildade, utan träffa andra och prata ihop oss om hur vi tacklar problem och få en gemensam struktur på hur vi utbildar andra. Det är alltid spännande att få ny information och gå hem och fundera: kan vi göra på något annat sätt i vår egen förening än hur vi gör idag? Idag har vi tagit del av Game Changers upplägg för utbildning av ledare, så att vi som är med kan utbilda nya ledare.

Hur ser ditt eget engagemang ut?
Jag började spela basket för 21 år sedan, när jag var 10 år. En stor anledning till att jag började var för att min kusin spelade, det var alltså ett socialt beslut att själv börja. Många jag spelade med blev också nära vänner. Sedan i år fokuserar jag bara på att coacha.

Vad tar du med dig från den här dagen?
Det är inspirerande att träffa andra ledare som brinner för detta och som jobbar med att nå ut till unga och lära sig av varandra. Att vi inte är ensamma är det största som jag tar med mig. Det finns fler som är i samma situation och det finns fler positiva krafter. Det är inte bara VI i föreningen, utan VI ute i hela landet!

”Det är glädje, glitter och glamour!”

Ann Epstein, projektledare för Funkisfestivalen

Berätta! Hur föddes idén till Funkisfestivalen?
2011 föddes idén i Upplands Väsby av en kvinna som heter Yvonne Boberg. Hon tyckte att det kunde vara kul att göra en melodifestival för personer med kognitiv och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom LSS. Fem grannkommuner bjöds in och det blev en succé! Året efter hakade fler kommuner på och så har det rullat på.

Under hösten har ni haft både deltävlingar och talangjakter, vad är det för något?
Funkisfestivalen drivs av föreningen Funksglädje. Föreningens medlemmar är kommuner. Dessa kommuner arrangerar själva deltävlingar utifrån sina förutsättningar – en del med band och en del playback. De flesta som deltar sjunger covers utifrån kända låtar. Den som vinner delfinalen går vidare till finalen på Cirkus i Stockholm.
Sedan har vi talangjakter. Dessa har vi i kommuner som vi inte är etablerade i, alltså som inte redan är medlemmar i Funkisglädje. Vi har hittills varit stora i Stockholm län och det är viktigt att komma ut i landet. Talangjakterna handlar om att väcka nyfikenhet, inspirera och väcka uppmärksamhet hos målgruppen och beslutsfattare i kommunen. Först kontaktar vi ett shoppingcenter på orten och sedan kontaktar vi bland annat dagliga verksamheter, serviceboenden, lokala föreningar och även kommunala förvaltningar för att få dit artister. De som deltar i talangjakten sjunger live. Målet är att de ska få uppleva glädjen att vara på scenen och vara stjärna! Den som vinner den lokala talangjakten får biljetter till att gå och se den stora finalen på Cirkus.

Vilket är ditt bästa minne från Funkisfestivalen hittills?
Det är svårt att säga ett specifikt minne. Det bästa är alla artisternas glädje över att få göra detta. Många håller på med musik i sina dagliga verksamheter och nu får de stå på scenen! Det är fint att se när det kommer några som först är försiktiga och blyga, som pratar med Linda Bengtzing som är konferencier och sedan står på scenen tillsammans. Efter att de har uppträtt går de därifrån rakryggade och stolta. Det är häftigt att se! Det är glädje, glitter och glamour!

Den 23 april 2018 är det final på Cirkus i Stockholm, vad kommer att hända då?
Det kommer att vara 16 bidrag som deltar – det är fler än någonsin! Kvällen kommer att ha en kapellmästare med en tolvmannaorkester som spelar live till alla låtar. Efter att alla har uppträtt blir det en paus då publiken röstar och juryn överlägger. Sedan tillkännages segraren. Men det viktiga är: alla är vinnare!

”Man måste arbeta på flera nivåer”

Lakshmi Sundaram, Executive Director, Girls Not Brides: The Global Partnership to End Child Marriage

Vilka är nycklarna för att avskaffa barnäktenskap?
Man måste arbeta på flera nivåer: Man måste arbeta direkt med tjejer, så att de känner till sina rättigheter. Men, eftersom det oftast inte är den enskilda tjejen som bestämmer själv så är det dessutom viktigt att arbeta med familjen och lokalsamhället. En tredje nivå är att tjejer ska ha rätt till exempelvis utbildning och sjukvård. Slutligen behöver man också arbeta på regeringsnivå, och verka för att lagar är skyddande.

Vilken är den största utmaningen i arbetet?
En stor utmaning är att hålla frågan på den globala agendan, att försäkra sig om att den är kvar där eftersom vidden av barnäktenskap är enorm. Därför fokuserar vi mycket av vårt arbete på att stötta våra medlemmar i att driva frågan mot sina regeringar och att pusha för nationella strategier och policys.
En annan utmaning är att försäkra sig om att andra sektorer inser hur viktig frågan är för deras arbete. Till exempel kan man inte nå det globala målet om utbildning så länge barnäktenskap fortgår, eftersom flickor som gifter sig oftare slutar skolan. Vad gäller hälsa, så är mödradödlighet nära sammankopplat med äktenskap i ung ålder. Den vanligaste dödsorsaken bland tonårsflickor i utvecklingsländer är graviditeter och förlossningar. Dessutom ser det ut som att risken för att smittas med HIV är högre för flickor som gifter sig än för ogifta flickor. Då grunden ligger i familje- och samhällsnormer, så är detta en fråga som inte kan lösas av västvärlden. Det är viktigt att lokala organisationer, ledare och förebilder stöttas i att driva frågan.

Går det att skapa förändring?
Ja! I min egen familj var barnäktenskap en gång någonting helt normalt. Min mormor gifte sig när hon var 13 år, men det var helt otänkbart att min mamma skulle gifta sig i samma ålder. Det får mig att tänka, hade jag varit född i en annan tid hade detta kunnat hända MIG! För många av oss är barnäktenskap någonting som hör till ”det gamla” men faktum är att det för miljontals flickor över hela världen är det en realitet här och nu. Det kan vara svårt för en familj att se alternativ till barnäktenskap. Därför är det viktigt med förebilder, till exempel med kvinnor som blir lärare och kvinnor som inte gifte sig som barn – det inspirerar flickor och skapar förändring. 
En sak står klar – när flickor har möjligheten att inte gifta sig som barn, så kommer de att göra allting de kan för att försäkra sig om att deras egna döttrar inte gifter sig som unga. Det är möjligt att bryta kedjan. En värld utan barnäktenskap är möjlig och vi arbetar tillsammans med våra medlemmar och partners för att få ett slut på det!

”De mest kända konsekvenserna är påverkan på den biologiska mångfalden”

Joao Sousa, Marine Programme Officer, IUCN

Hur hamnar plast i haven?
Plast kan delas in i makro-, meso- och mikroplast baserat på deras storlek. Makro- och mesoplast (medelstor) tenderar att hamna i haven genom nedskräpning, olämplig hantering av avfall, illegal dumpning och öppna deponier som gör att plast transporteras med vinden och vattendrag till öppna vatten. Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast beroende på dess ursprung. Mikroplast från primära källor kommer bland annat från tvätt av syntetiska textilier, slitage av däck, plastpartiklar i kosmetika, från vägfärg mm. De hamnar i haven på olika sätt; genom reningsverk (eftersom många inte kan skilja ut mikroplaster), genom luften (från däckdamm från vägar nära floder och kustområden) och genom avrinning från städer. Mikroplaster från sekundära källor i haven är ett resultat av nedbrytning av större bitar av plast som genom naturliga processer såsom UV-strålning, vind, sandslipning och andra faktorer bryts ner till mikroplaster.

Vilka är konsekvenserna av plast i haven?
De mest kända och studerade konsekvenserna av förekomsten av plast i haven är påverkan på den biologiska mångfalden. Plast generellt har fysiska konsekvenser såsom att djur trasslar in sig, får invärtes skador, stryps eller svälter. Det finns även kemiska konsekvenser eftersom kemikalier som finns i plasten läcker ut eller att plasten absorberar andra föroreningar i vatten som i sin tur överförs till fisk när de äter föremålen. Utöver dessa konsekvenser så bidrar även plast i en viss koncentration till att minska solljuset som når ner i vattnet, vilket leder till kvävning av koraller. Andra områden som inte är lika mycket studerade är hur plasten i haven påverkar människors hälsa ex. vilken kemisk exponering som vi utsätts för när vi äter fisk som intagit plast. Ett annat område är hur klimatet eventuellt påverkas om plasten inverkar på isbildning och smältning.