”De mest kända konsekvenserna är påverkan på den biologiska mångfalden”

Joao Sousa, Marine Programme Officer, IUCN

Hur hamnar plast i haven?
Plast kan delas in i makro-, meso- och mikroplast baserat på deras storlek. Makro- och mesoplast (medelstor) tenderar att hamna i haven genom nedskräpning, olämplig hantering av avfall, illegal dumpning och öppna deponier som gör att plast transporteras med vinden och vattendrag till öppna vatten. Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast beroende på dess ursprung. Mikroplast från primära källor kommer bland annat från tvätt av syntetiska textilier, slitage av däck, plastpartiklar i kosmetika, från vägfärg mm. De hamnar i haven på olika sätt; genom reningsverk (eftersom många inte kan skilja ut mikroplaster), genom luften (från däckdamm från vägar nära floder och kustområden) och genom avrinning från städer. Mikroplaster från sekundära källor i haven är ett resultat av nedbrytning av större bitar av plast som genom naturliga processer såsom UV-strålning, vind, sandslipning och andra faktorer bryts ner till mikroplaster.

Vilka är konsekvenserna av plast i haven?
De mest kända och studerade konsekvenserna av förekomsten av plast i haven är påverkan på den biologiska mångfalden. Plast generellt har fysiska konsekvenser såsom att djur trasslar in sig, får invärtes skador, stryps eller svälter. Det finns även kemiska konsekvenser eftersom kemikalier som finns i plasten läcker ut eller att plasten absorberar andra föroreningar i vatten som i sin tur överförs till fisk när de äter föremålen. Utöver dessa konsekvenser så bidrar även plast i en viss koncentration till att minska solljuset som når ner i vattnet, vilket leder till kvävning av koraller. Andra områden som inte är lika mycket studerade är hur plasten i haven påverkar människors hälsa ex. vilken kemisk exponering som vi utsätts för när vi äter fisk som intagit plast. Ett annat område är hur klimatet eventuellt påverkas om plasten inverkar på isbildning och smältning.