”Museernas roll att samla kunskap om vår historia kan hjälpa oss mer än vad de flesta förstår.”

Sofia Embrén, projektledare på Sveriges Museer

Museer har en unik position att skapa berättelser och ger perspektiv på historia och nutid. Postkodstiftelsen stöttar organisationen Sveriges Museer (en medlemsförening för museer i Sverige), för att museer i hela Sverige ska kunna utvecklas som kunskapsinstitutioner och arenor för demokratifrågor.

Ni driver projektet ”Museer som katalysatorer i demokratin”, vad handlar det om?
– Det handlar om att både stärka museernas roll och röst i samhälls- och demokratiutvecklingen genom att få (ännu) fler att inse vilken oerhört viktig kunskap som samlas av museerna runt om i hela Sverige. Så arbetet i projektet handlar både om att ge museerna verktygen att utveckla sitt dagliga arbete med demokratifrågor men också om att lyfta allt det viktiga arbete som redan görs, så att personer som kanske inte kommer sig för att besöka museer regelbundet kan inspireras och sporras till att göra det.

Varför är museer så viktiga i en demokrati?
– Kunskapen om vår historia hjälper oss att få perspektiv på det som händer runt omkring oss i samhället idag. När man väljer att titta på samhällsproblem ur ett längre tidsperspektiv blir det lättare att hitta lösningar och nya vägar in i framtiden. Museernas roll att samla kunskapen om vår historia kan hjälpa oss mer än vad de flesta förstår, tror jag. Dessutom är museerna bra arenor där samtal kan föras i lugn och ro, i vår värld där det vuxit fram ett samtalsklimat som idag är ganska hårt. Här har museerna en jätteviktig roll att fylla.

Vad hoppas ni på att ha åstadkommit när projektet är slut? 
– Förutom de kvantitativa målen som är uppsatta som projektmål hoppas jag att vi lyckats sprida kunskap om vilken roll museerna både tar och kan ta i allas vår gemensamma uppgift att utveckla samhället.

 

På nästa sida kan du se en film om ett av våra andra projekt inom området demokrati och yttrandefrihet.

”Det lokala området stärks.”

Filmon Tekle, hälsokoordinator på En Frisk Generation

Fysisk aktivitet under barn- och ungdomsåren leder till en god hälsa på såväl kort som lång sikt. Idag är dock verkligheten att alla inte får samma möjlighet till en aktiv och hälsosam livsstil. Därför stöttar vi på Postkodstiftelsen organisationen En Frisk Generation, som verkar för att förändra detta.

Vad gör En Frisk Generation?
Vi försöker att skapa ett långsiktigt rörelseintresse och idrottsintresse bland barn och på så vis främja folkhälsa. Barnens intresse är starkt kopplat till föräldrarnas engagemang och därför har vi familjeaktiviteter. Föräldrar som är med i föreningslivet kan också fungera som ett skyddsnät på ett helt annat sätt för sina barn. Alla barn mår bra av att deras föräldrar är med!

Vad gör du?
Min roll handlar om att vara kontaktperson för familjerna i Nacka/Fisksätra, ett av områdena som En Frisk Generation har aktiviteter i. Jag inleder en dialog med de föreningar som finns i området, som kan driva aktiviteterna som vi sedan bjuder in familjer till. Sedan följer jag upp med familjerna för att få dem att gå vidare till de lokala föreningarna. Vi stöttar upp bland annat med avgifter. Genom att samarbeta med föreningarna som finns, så stärks det lokala området!

Varför är du engagerad?
Jag kom i kontakt med En Frisk Generation genom mitt engagemang i Fisksätra IF. Jag blev kontaktad via en kompis då de behövde en ny koordinator. Jag tyckte det lät spännande och mycket som det jag redan gjorde!

Varför är detta viktigt?
Jag har sett tidigare hur man ofta glömmer bort föräldrarna. Tack vare den infallsvinkeln i projektet tror jag att man kan nå långt. Jag tror verkligen på detta! Det är också stärkande för familjerna att göra aktiviteter tillsammans.

 

På nästa sida kan du se en film om ett av våra andra projekt inom området hälsa och välbefinnande.

”Dokumentärfilm är ett oerhört starkt verktyg.”

Kerstin Übelacker, projektledare och producent, Filmmakers Freedom of Speech & Impact

Våra val som konsumenter spelar roll, inte bara där vi är, utan också på andra platser i världen. Därför stöttar vi på Postkodstiftelsen Filmmakers Freedom of Speech & Impact. De kommer att lansera och visa dokumentärfilmen Jozi Gold i hela världen, samt driva en kampanj, bland annat för att inspirera till mer medvetna konsumentval.

Vad handlar filmen Jozi Gold om?
– Jozi Gold utspelar sig i Sydafrika och filmen kretsar kring konsekvenserna av gruvindustrin. Huvudkaraktär är Mariette Lieferrick, en färgglad äldre kvinna som vigt sitt liv åt att förstå och föra upp i ljuset de otroliga miljökatastrofer som blivit konsekvenser av guldet som grävts upp, följder som nu ingen är särskilt intresserad av att ta ansvar för eller hjälpa till att städa upp.

Vi har följt Mariettes arbete under 7 år och planerar att använda filmen i en stor påverkanskampanj, med fokus på Sydafrika och Sverige, men också i resten av världen. Hälften av allt guld i världshistorien kommer från just Sydafrika och det som har hänt där, kan på många sätt lära oss mer om hållbar gruvdrift i många andra delar av världen.

Vad förväntar ni er för respons när filmen släpps?
– Vi förväntar oss stor respons. Det är inte så många som vet att en så stor del av världshistoriens guld kommer från Sydafrika. Att sedan få reda på hur stora miljö- och hälsoproblem gruvdriften skapat tror jag kommer att vara en chock. För det internationella samfundet men faktiskt också lokalt. Det är stora makter, mycket pengar och korruption inblandat, som gör att ämnet konstant tystats ner. Det vi vill göra med filmen och kampanjen är att lyfta på slöjan och exponera för världen. När man vet kan man inte blunda längre.

Varför är film så bra för att bedriva påverkansarbete?
– Politiska och samhälleliga strukturer och förändringar, och tex miljöproblem etc är ofta ganska komplicerade skeenden, som kan vara svårt att förstå och ta in för gemene man. Man kan liksom inte förväntas vara expert på allt. Med en film så kan vem som helst djupdyka i ett ämne och också bilda en emotionell koppling till ämnet. Dokumentärfilm är ett oerhört starkt verktyg för att visa upp orättvisa och bilda opinion kring saker som starka krafter helst vill sopa under mattan.

 

På nästa sida kan du se en film om ett av våra andra projekt inom området hållbar konsumtion och produktion.

“Vi vill visa att det finns alternativ till plast.”


Mikhail Durkin, Executive Secretary, Coalition Clean Baltic

Problemet med plaster i haven är en högaktuell fråga. Vi på Postkodstiftelsen är stolta över att stötta Coalition Clean Baltic, som har fokus särskilt på att tackla situationen i Östersjön.

Ni ska minska plastföroreningarna i Östersjön, hur kommer ni att gå tillväga?
Vi fokuserar framförallt på att förändra rådande attityder om att plast inte går att ersätta med andra material. Sedan plastens revolution på 1960-talet, har människor konstant ökat sitt beroende av plast, ett material som verkade vara passande för många olika användningsområden. Det var innan vi insåg att vi bokstavligt talat drunknar i plast och inte ens att återvinna plast och energi hjälper oss att bli av med detta beroende som är dödligt för naturen. Så, approachen vi kommer att använda i projektet är att visa att det finns alternativ till plast och att det är viktigt att reducera plastförorening vid källan istället för att hantera konsekvenserna efteråt. Som Estlands miljöminister Siim Kiisler sagt: ”Plast hör inte hemma i havet!”

Varför är Östersjön så viktig?
Östersjön har alltid varit ett positivt och negativt exempel. Negativt i form av att det ofta omnämns som ett av de mest förorenade haven i världen. Det positiva är att man har bevisat hur gemensamt arbete av flera länder kan vända miljöförstöringar och visat att det är möjligt att återställa påverkade ekosystem. Östersjön har inte återhämtat sig än och det mänskliga avtrycket är fortfarande stort, men förståelsen för att en välmående miljö inte bara handlar om naturen, utan också om människors välmående, ökar. Vi anser att Östersjön är viktig då det är hem för alla de levande varelser som lever i Östersjön och inom dess stora avrinningsområde, inklusive 85 miljoner människor i 14 länder. Men vi tycker också att Östersjön är ett viktigt exempel på samarbete för att rädda och skydda vårt hem, någonting som inte är lätt, men kan vara inspirerande för riktningen på ett globalt plan.

Vad hoppas ni att ni ska ha uppnått i slutet på projektet?
Vi hoppas att färre människor kring Östersjön ska ha inställningen att ”plastic is fantastic”. Att fler hotellkedjor, flygbolag och fraktbolag tänker om vad gäller deras användning av plastbestick, smink med mikroplaster och andra plastprodukter, i synnerhet engångsprodukter. Att fler som producerar textil, målarfärg, rengöringsmedel och andra områden där mikroplaster används avsiktligt, börjar omforma sina produkter så att de har kvar samma viktiga funktioner utan att förstöra miljön. Att plastfritt blir mer mainstream och att ingen behöver anklaga sig själv för att den köper något som är förpackat i plast, eftersom valet att göra det inte finns. Det är därför slutet av vårt projekt är ganska långsiktigt, eftersom vi bara är i början av resan med att förändra beteende och tankesätt.

”Ömsesidighet är en process som man undersöker hela tiden.”

Marco Vega, kommunikatör och sakkunnig inom jämställdhet och sexualitet.

För att motverka våld och övergrepp är det viktigt att börja arbeta med frågor kring normer och strukturer redan i unga år, men många vet inte hur de ska ta sig an ämnet. Vi på Postkodstiftelsen är stolta över att stötta Karavan, som med föreställningen Tillsammans inspirerar och visar att det är möjligt att lyfta dessa frågor redan i tidig ålder. Men hur går det till?

Hur kom idén till projektet till?
– Idén kom från artisterna i Karavan, och i samband med #metoo blev frågorna ännu mer aktuella. Karavan har arbetat länge med ungdomar, men med andra teman. De såg möjligheten att påverka så därifrån kommer idén. #metoo skapade en vilja till deltagande i normförändringsarbete.

Hur gör man egentligen när man tar sig an frågor om samtycke med barn på låg och mellanstadiet?
– Viktigast att tänka på är att samtycke alltid finns i samspelet mellan människor, till exempel när man ska gå på bussen ”kan jag sitta här” eller står i kö på affären och detta lär vi oss ganska tidigt. Det fortsätter vi med sen: får vi dansa, dejta, osv. I projektet tittar vi på det, hur kan man titta på det långt innan det sexuella kommer in. Och då tänker vi att man ska ha med sig respekt, ömsesidighet på ett självklart sätt. Ömsesidighet är en process som man undersöker hela tiden. ”Hur kändes leken före, under och efter?”

Vad handlar föreställningen om och hur kommer barnen att möta den?
– Den handlar om Ross och Momo som möts upp för att testa en ny app, de ska öva samtycke. Och det är väl lätt? Samtycke, att tycka samma? Men det visar sig svårare än någon av dem vill erkänna….
– Vi kommer dels att boka in oss på större platser dit skolbarn kan komma och på andra skolor kommer vi direkt till skolorna. Efter föreställningen finns det möjlighet att prova på att göra de fysiska sakerna från föreställningen, det handlar om att använda sin kropp – sätta ja-gränser, nej-gränser eller kanske-gränser då man utforskar tillsammans. ”Är det okej att jag klättrar på dig”. Man hjälper varandra att sätta gränser.
Samtidigt har lärarna en workshop med mig och vi lyfter då hur man kan prata samtycke med barnen och hur man får in ömsesidighet och samtycke i vardagen.

Hur har reaktionerna på föreställningen varit hittills?
–Vi har haft premiär och även förhandsspelat föreställningen för både barn och vuxna. En förälder sa: ”När något går hem hos båda mina barn trots 5 års mellanrum så är det ett bevis på att ni träffat rätt! Det fanns lite av varje men hela tiden den tydlighet som behövs för att inte tappa barnens uppmärksamhet. Super!”
Barnens kommentarer när vi frågade vad föreställningen handlade om var bland annat:
”Den handlar om att lyssna och om farliga tricks”, ”Att göra saker tillsammans fastän man inte alltid håller med varandra”, ”Den handlar om stopp min kropp! Och om Ross och Momo!”

 

På nästa sida kan du se en film om ett av våra andra projekt med koppling till #metoo.

Kvinnors rättigheter globalt

Jämställdhet är ett mål i sig, men är också en nyckel för att bidra till hållbar utveckling och motverka exempelvis fattigdom. Women for Women International, Y Care International, Rural Development Institut, Yunus and You – the YY Foundation och Solar Sister Inc har drivit projekt som har handlat om att öka kvinnors självbestämmande och kunskap om sina rättigheter.

Women for Women International har verkat för att minska fattigdomen bland kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Dels har det hållits en utbildning för 600 kvinnor, som lärt sig mer om bland annat sina rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa, samt kunskaper och färdigheter för att kunna bli självförsörjande. Utöver det har män utbildats för att öka sin förståelse om hur jämställdhet gynnar kvinnor men också lokalsamhället i stort. Projektet har resulterat i att kvinnor fått ökade kunskaper om sina rättigheter och i högre utsträckning deltar i hushållsrelaterade beslut. De har dessutom kunnat spara delar av sina inkomster och skapat bättre förutsättningar för att vara självförsörjande.

Y Care har arbetat för att unga kvinnor i Pakistan ska få möjlighet till inkomst och därmed självbestämmande. I projektet har kvinnor i södra Pakistan deltagit i en utbildning i sömnad och broderi, samt i hur de kan marknadsföra och sälja varor. Detta har varit mycket lyckat och en majoritet av kvinnorna som deltagit har ökat sina inkomster. Det är också glädjande att projektet bidragit till att våld mot kvinnor har minskat och att nästan 50 barnäktenskap har skjutits upp eller ställts in.

Rural Development Institute har verkat för att ge kvinnor i Uttar Pradesh i Indien rätt att äga eller arrendera mark. Förutom en ledarskapsutbildning för kvinnor som kunde verka som ambassadörer för landrättighetsfrågor i sina respektive lokalsamhällen, har man också genomfört policydialoger gällande arrende av mark, samt tagit fram rekommendationer gällande regleringar och lämnat till regeringen.

Entreprenörskap och sjävförsörjande är en viktig förutsättning för att kvinnor ska kunna ta sig ur fattigdom. Yunus and You – the YY Foundation har utvecklat stödet till sociala innovationer så att deras initiativ kan skalas upp och bidra till positiv förändring för fler människor. Effekten av projektet har varit att sociala innovatörer lyckats ökat sin räckvidd och nått fler personer med sina tjänster.

Solar Sister Inc. har vidareutvecklat ett utbildningsprogram för mentorer, samt utbildat kvinnliga distributörer av sollampor och miljövänliga spisar på landsbygden i Tanzania och Nigeria. Effekten av utbildningen har varit ökat självförtroende och uthållighet hos de kvinnliga mentorerna, som har stärkts i sina yrkesroller.

Genom dessa fem projekt har 2363 kvinnor deltagit i olika utbildningsaktiviteter. Utöver det har även 2400 män i egenskap av förälder eller ledare nåtts.

Idrott för social förändring

Att idrott kan vara en utmärkt metod för att skapa social förändring ser vi i de projekt som drivits av Fight for Peace International, Bidna Capoeira, The Isiqalo Foundation Trust och Skateistan.

Idrott i sig är bra för den fysiska och mentala hälsan, men den sociala förändringen handlar om att kombinera idrottandet med andra aktiviteter kopplat till exempelvis utbildning och psykisk hälsa. En förutsättning för att nå social förändring är ett medvetet ledarskap för de som möter barnen och ungdomarna.

Fight for Peace, som har sin bakgrund i kampsport har dels verkat för att nå ut till nya målgrupper med sitt program för personlig utveckling i Storbritannien, och dels utbildat ledare, verksamma inom olika idrotter i Sverige, i den så kallade Fight for Peace metoden. Bidna Capoeira har utbildat capoeiratränare i till exempel traumahantering och hälsa, och därutöver utvecklat nätverk, samt anordnat aktiviteter för barn i Syrien, Jordanien och Palestina där de både fått prova på capoeira och fått stöd att bearbeta trauman och uppelvelser. 
The Isiqalo Foundation Trust använder vågsurfing som verktyg för att fånga upp unga som befinner sig i utsatta situationer. Barn och unga i kåkstäder i Sydafrika har deltagit i någonting som kallas för surfterapi, som är en metod för att kunna bearbeta trauman. De har också utbildat mentorer i surfterapi, samt utvecklat arbetet med att följa upp effekterna av metoden.

Skateistan har fokus på att genom skate nå barn och unga som inte kan läsa och skriva och som har hoppat av skolan, och förbättra deras möjligheter till god hälsa och utbildning. I projektet har de etablerat verksamhet i Sydafrika och vidareutvecklat verksamheten i Afghanistan och Kambodja.

Genom dessa fyra projekt har totalt 6071 barn och unga nåtts och till exempel fått möjlighet att bearbeta traumatiska upplevelser och fått möjlighet till en trygg och utvecklande tillvaro.

57 coacher och tränare har utbildats och fått ökade kunskaper i hur de kan stötta barn och unga, vilket på sikt gynnar fler barn och unga än de som nåtts inom ramen för projektet.

 

På nästa sida kan du se en film om ett av de avslutade projekten inom området idrott för social förändring.