Förord

2020 blev ett år som vi nog inte hade kunnat föreställa oss innan vi fick genomleva det. Konsekvenserna och effekterna av en global pandemi är svåra att beskriva på förhand. När vi nu blickar tillbaka på året så är det de positiva minnena som framträder tydligast. Som till exempel den utbredda viljan att hjälpa till. I början av året startades många initiativ upp och många av dessa finns kvar fortfarande. Vi själva märkte viljan tydligt i vår utlysning ”Respons coronapandemin” där vi mottog över 200 ansökningar som alla på något sätt ville stötta och hjälpa andra.

En annan reflektion är att det i början var svårt att bedöma hur länge pandemin skulle hålla världen i sitt grepp. I dagarna har det gått ett år sedan WHO deklarerade covid-19 som en pandemi. Hoppet att påverkan skulle vara kortvarig levde länge. För verksamheter som lever i symbios med ett öppet, socialt och levande samhälle visade sig restriktionerna vara katastrofala. Kultursektorn har drabbats hårt, många har förlorat möjligheten att försörja sig. Vi är därför väldigt stolta över samarbetet med Ideell Kulturallians som ska möjliggöra stöd till kulturens allra minsta organisationer och nå ut till kapillärerna av kulturens blodomlopp.

För våra projektorganisationer har året naturligtvis varit svårt att hantera. Många av de planerade aktiviteterna har behövts justerats för att kunna genomföras. Kreativitet, flexibilitet och lyhördhet har krävts av både dem och av oss. Som givare är vi måna om att projekten lyckas och vi är mycket imponerade över alla de lösningar som arbetats fram. När en dörr stängs, så har projekten ställt om och lyckats öppna en annan.

En mindre positiv reflektion är att klyftorna i samhället – och mellan länder – har blivit djupare och tydligare. Inte minst ser vi det nu när frågan om fördelning av vaccin är aktuell. Det sägs också att minst 10 års utvecklingsarbete gått förlorat på grund av pandemin och att restriktionerna skördat lika många offer som viruset. Det är en dyster start på 2021, men likväl känns det ännu mer angeläget att fortsätta jobba för en bättre värld för alla och att möjliggöra för civilsamhället att vara en stark och drivande aktör i dessa tider. Deras insatser kommer att behövas ännu mer kommande år.

Marie Dahllöf, Generalsekreterare, Svenska Postkodstiftelsen & Teresa Vieglins, Vice Generalsekreterare, Svenska Postkodstiftelsen

Resultat

190

miljoner kronor som en del av Svenska Postkodslotteriets överskott

1 700

miljoner kronor utdelade sedan start

176

miljoner kronor fördelades 2020

88

projektorganisationer som fick stöd 2020

701

projekt som fått stöd sedan start

14

miljoner kronor övriga kostnader 2020

Beviljade projekt 2020

Afghanaid
390 000 kr

Conservation International
500 000 kr

AirClim
2 117 000 kr

Action for Hope
2 555 000 kr

ASOV Stockholm
195 000 kr

BUFFF Skåne
50 000 kr

Canopy
6 000 000 kr

Danish Refugee Council
2 045 000 kr

The Center for Climate Crime Analysis (CCCA)
210 000 kr

Ashoka Nordic
835 000 kr

CARE Norge
3 000 000 kr

Collective Leadership Institute
2 690 000 kr

CancerRehabFonden
200 000 kr

Convictus
187 000 kr

Emmaus Stockholm
200 000 kr

Energy 4 Impact
3 310 000 kr

Fight for Peace International
3 110 000 kr

Center for Civilians in Conflict (CIVIC)
2 991 000 kr

Doc Society 4
4 600 000 kr

Föreningen Tilia
148 500 kr

Folkets Konsthall ideell förening
2 850 000 kr

Demokratibygget
2 750 000 kr

Effektfullt
1 500 000 kr

Electronic Frontier Foundation
2 960 000 kr

Beviljade projekt 2020

Hej främling!
200 000 kr

Fredens Hus
255 000 kr

Insamlingsstiftelsen Make Equal
62 000 kr

Fisheries Secretariat (FishSec)
2 560 000 kr

Svenska med baby
2 260 000 kr

Freedom Voices Network
3 020 000 kr

Fritidsodlingens Riksorganisation
1 670 000 kr

Föreningen Medveten Konsumtion Sverige
2 500 000 kr

Insamlingsstiftelsen Oxfam Sverige
200 000 kr

Ipas
2 600 000 kr

Ideell Kulturallians
9 065 000 kr

IF Linnéa Boxning
2 000 000 kr

Jontefondens Insamlingsstiftelse
285 000 kr

Insamlingsstiftelsen Wildhood Foundation
200 000 kr

International Bridges to Justice
2 630 000 kr

Jontefondens Insamlingsstiftelse
1 000 000 kr

Kalmar läns museum
160 000 kr

International Cryosphere Climate Initiative (ICCI)
2 300 000 kr

Kick4Life
2 500 000 kr

Julie's Bicycle
2 410 000 kr

Konstfrämjandet Gävleborg
2 970 000 kr

KRIS Stockholm
200 000 kr

Laureus Sport for Good
2 955 000 kr

Läkarmissionen
200 000 kr

Beviljade projekt 2020

Stiftelsen Ester
200 000 kr

Stiftelsen Fanzingo
2 835 000 kr

Stiftelsen Reach for Change
2 210 000 kr

Stiftelsen Amref Nordic/Amref Flying Doctors
1 000 000 kr

Stockholms Tjejjour
2 100 000 kr

Stiftelsen Trygga Barnen
170 000 kr

One Acre Fund
2 080 000 kr

Sveriges Körförbund
330 000 kr

Svenska Sportdykarförbundet
2 440 000 kr

Swedish Burma Committee
2 490 000 kr

Teater Laika
2 100 000 kr

The Global Fund for Children UK Trust
3 530 000 kr

Studieförbundet Vuxenskolan Skaraborg
200 000 kr

TRAFFIC International
2 980 000 kr

Videre est Credere (Videre)
2 740 000 kr

WCMC
2 977 000 kr

Stichting European Climate Foundation
4 960 000 kr

WITNESS
5 200 000 kr

Stiftelsen Färgfabriken
266 000 kr

Whitaker Peace and Development Initiative
500 000 kr

Hälsinglands Fornminnessällskap
200 000 kr

Sustainable Energy for All
3 155 000 kr

Tjejjouren Väst
150 000 kr

Wildlife Conservation Society (WCS)
5 360 000 kr

Stiftelsen för Östersjölaxen
2 000 000 kr

WIFT Sweden
2 060 000 kr

Beviljade projekt 2020

Löparakademin
120 000 kr

Motivationslyftet by Star for Life
85 000 kr

Muralcentralen ideell förening
200 000 kr

MyRight - Empowers people with disabilities
1 980 000 kr

mySociety (UKCOD)
2 220 000 kr

Nadia's Initiative, Inc.
5 000 000 kr

NSPH Stockholms län
81 000 kr

Klimataktion
2 175 000 kr

Passalen
178 400 kr

Philani Maternal Child Health and Nutrition Trust
1 300 000 kr

Project Soar
2 440 000 kr

Race for the Baltic
1 620 000 kr

Riksförbundet Hälsofrämjandet
64 000 kr

Riksskådebanan
1 250 000 kr

Röda Korset, Skellefteåkretsen
191 000 kr

Save the Orangutan
195 000 kr

ShareMusic och Performing Arts
180 000 kr

Skyddsvärnet Göteborg
168 000 kr

Skyddsvärnet Göteborg
200 000 kr

SolarAid
1 000 000 kr

Stichting dr. Denis Mukwege
5 000 000 kr

Kultivator
3 500 000 kr

Stichting The Tactical Technology Collective (TTC)
2 720 000 kr

Somaya kvinnor- och tjejjour
145 000 kr

Electronic Frontier Foundation

“Dagens situation innebär att dessa företag beter sig auktoritärt, där plattformen fyller rollen både som domare och jury – där användarna står utlämnade till godtycke.”

Jillian York, Electronic Frontier Foundation

Vad vill ni åstadkomma i projektet “Tracking Global Online Censorship”?
Våra samhällen digitaliseras allt snabbare och mer och mer beroende av digitala forum. Diskussioner i sådana virtuella rum både avspeglar och formar sociala friheter, tillåter människor att kommunicera över gränser, samt möjliggör att människor organiserar sig och får tillgång till information. Samtligt innebär censur, oavsett om det utförs av stater eller av kommersiella aktörer som Facebook eller Youtube, att befintlig ojämlikhet och förtryck befästs. Projektet ska kartlägga censur på statsnivå samt undersöka hur användarregler och innehållsmoderering hos de privata bolagen utvecklar sig. Resultaten ska delas för att bidra till kunskap hos organisationer och bland den bredare allmänheten.

Hur transparenta är sociala medieföretag idag och hur påverkar det användarnas demokratiska rättigheter?
Även om de flesta sociala medie-företag tar fram transparensrapporter som redovisar vilka förfrågningar som har inkommit från stater så saknas mycket information, bland annat när det kommer till sådant som betraktas som företagsspecifika processer och interna arbetssätt. Bolagen vägrar dela med sig av viss nyckeldata, såsom felfrekvensen vid innehållsmoderering, hur algoritmerna tränas och exempelvis hur många personer som arbetar med moderering på ett specifikt språk – något som skulle hjälpa användare att förstå på vilka grunder som innehåll har tagits bort. Dagens situation innebär att dessa företag beter sig auktoritärt, där plattformen fyller rollen både som domare och jury – där användarna står utlämnade till godtycke.

Vad hoppas ni ha åstadkommit när projektet har tagit slut?
Projektet har stora mål: vi vill arbeta emot lagförslag i USA och Europa som skulle begränsa människors rätt att uttrycka sig fritt, bygga en global koalition samt utbilda och informera lagstiftare om processer, praktik och regler som har bäring på vår digitala yttrandefrihet. När projektet är slut så hoppas vi ha minskat lagförslagens allra mest negativa konsekvenser, ha utvidgat Santa Clara-principerna tillsammans med våra viktigaste allierade samt att ha byggt en webbplats med information för företag, lagstiftare och den breda allmänheten.

Konstfrämjandet Gävleborg

“Konsten behöver inte utgå från en polariserande idé utan kan ställa öppna abstrakta frågor”

Jon Perman, verksamhetsledare för Konstfrämjandet Gävleborg

Ni driver projektet ”Skogen mellan oss”. Vad handlar det om?
Projektet handlar om att utveckla och koppla samman arenor för konst på landsbygden i Mellansverige. Att skapa en svärm av konstupplevelser, men också att möjliggöra för att landsbygden långsiktigt kan vara en plats för samtidskonst som är lika viktig som storstäder. Projektet handlar mycket om samverkan, dels samverkan mellan de sex distrikten inom Konstfrämjandet som deltar i projektet, men också samverkan med lokala föreningar och befintliga strukturer. Vi vill även synliggöra möjligheter till en fortsatt utveckling genom dialoger och samtal med lokala tjänstepersoner och politiker.

Varför är konsten viktig för demokratin?
Konsten har möjlighet att lyfta och diskutera olika frågeställningar som kan vara svåra att prata om eller komma åt. Genom att se och fundera på saker ifrån andra perspektiv kan vi komma åt känslor som kanske är svåra att prata om i till exempel en debatt. Konsten behöver inte utgå från en polariserande idé utan kan ställa öppna abstrakta frågor.

Vad hoppas ni på att ha åstadkommit när projektet är slut?
Vi hoppas att vi har lyckats med vårt mål. Att vi lyft blicken bort från storstaden, genomfört konsthändelser på platser som annars inte nås av samtidskonst, stöttat lokala aktörer som vill närma sig konsten och hittat bra samverkanspartners för framtiden.

ICCI

“Vårt hopp är att en större förståelse om de viktigaste utvecklingarna i kryosfären skall leda till ett mer utbrett stöd för de delvis svåra besluten om åtgärder som krävs idag.”

Pam Pearson, Director, International Cryosphere Climate Initiative-Europe

Vad är kryosfären? Varför är den viktig?
Kryosfären är alla snö- och istäckta delar av världen och på vintern så utgör stora delar av Sverige ”kryosfären”! Även om ordet är ovant för de flesta, är detta kanske det viktigaste ordet som finns idag i klimatarbetet. Detta därför att forskningen har klargjort att uppskjutna, eller uteblivna utsläppsminskningar av växthusgaser kan utlösa stora förändringar av kryosfären, med allvarliga globala konsekvenser. Dessa kommer att bli snabba, omfattande – och viktigast, oåterkalleliga – för kommande generationer, särskilt om man överskrider Parisavtalets 2°C mål. Bäst är att hålla temperaturökningen under 1,5°C, särskilt om vi vill bevara Skandinaviens glaciärer och vintersnö.

Vad är det ni vill göra i projektet?
Kunskapen om vad som händer i kryosfären är okontroversiell bland forskarna, men okänd för de flesta utanför forskarvärlden, även för klimatpolicyexperter. Postkodstiftelsens stöd hjälper oss att starkt förbättra vår kapacitet att föra ut och öka medvetenheten om kryosfären till både den svenska allmänheten, och internationellt. Det är viktigt att alla förstår att de val vi gör idag, genom att stödja (eller inte stödja) kraftiga utsläppsminskningar, kommer att drabba flera generationer framåt, utan möjligheter att stoppa utvecklingen vad gäller t.ex. havsytans höjning; eller försurningen från koldioxid i polarhaven, då det tar 50-70,000 år för haven att återhämta sig.

Vad hoppas ni på att ha åstadkommit när projektet är slut?
Vårt hopp är att en större förståelse om de viktigaste utvecklingarna i kryosfären skall leda till ett mer utbrett stöd för de delvis svåra besluten om åtgärder som krävs idag. Pga. kryosfären, har vi egentligen inget val – agerar vi inte i tid, kommer Jorden att förändras avsevärt och permanent de närmaste decennierna och århundradena. Därför, under perioden fram tills nästa stora klimatmötet, COP-26, i november, vill vi bidra till att få fler att arbeta för en 50 %- minskning av koldioxid-utsläpp till 2030, vilket är nödvändigt enligt FN:s Klimatpanel, IPCC, för att nå klimatneutralitet till 2050, och hålla oss under 1,5°C.

Kultivator

“Vi hoppas att projektets slut i själva verket är början på en ny berättelse.”

Mathieu Vrijman, konstnärlig ledare Kultivator.

Ni driver projektet ”Explorations of Now”. Vad handlar det om?
Projektet är ett samarbete mellan konst och jordbruks plattformen Kultivator, Cullberg och Institutet för framtidsstudier. Det handlar om hur vi kan kombinera konstnärliga, poetiska undersökningar med vetenskapliga, för att komma vidare i den stora gemensamma utmaningen vi står inför i och med klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Det handlar om hur vi tillsammans, kollektivt kan tänka nytt, och genom det också kunna agera och leva i den nya värld vi är på väg mot.

Vilken roll kan kulturen spela i de miljöutmaningar och klimathot vi står inför?
Vi tänker att kulturen är, eller borde vara, själva spjutspetsen i ett omställningsarbete. Det är här nya perspektiv kan åskådliggöras, möjliga framtidsscenarion gestaltas, och känslor och fakta kan prövas. Kulturen vill och ska alltid bearbeta de dilemman vi människor står inför. Nu handlar det om vårt förhållande till resten av biosfären – och i förlängningen vår överlevnad. Här kan och ska förstås kulturen spela en viktig roll.

Vad hoppas ni på att ha åstadkommit nät projektet är slut?
Vi hoppas att projektets slut i själva verket är början på en ny berättelse. Om hur vi med det vi vet och förstått från vetenskapen tillsammans med oss kan föreställa oss genom konsten, går mot en framtid som trots alla utmaningar innehåller både hopp, kreativitet och samhörighet med biosfären och varandra.

IF Linnéa Boxning

“Idrott gör så att barn och unga blir sedda och bekräftade genom goda förebilder och meningsfulla aktiviteter.”

Mariah Hildetorn, Grundare och verksamhetschef, Fight for Zero 

Ni driver projektet ”Fight for Zero”. Vad handlar det om?
Fight for Zeros fokus ligger på att arbeta med boxning, personlig utveckling och utbildning som verktyg för att främja unga människors potential i samhällen som drabbats eller riskerar att drabbas av kriminalitet, våld och utanförskap. Personlig utveckling sker genom samtalsgrupper, individuella utvecklingssamtal och mentorskap.

Vi arbetar efter den etablerade och evidensbaserade metoden “Five Pillars”, Fem hörnstenar, vilket bidrar till social hållbarhet samt långvarig och strukturell förändring. Metoden möjliggör personlig tillväxt och utveckling för barn och unga, genom sin Theory of Change, förändringsteori, med 5 grundläggande hörnstenar; Boxning/Kampsport, Utbildning, Arbete, Ung support och Ungt ledarskap.

Vilken roll kan idrotten spela i att skapa social förändring?
Idrott gör så att barn och unga blir sedda och bekräftade genom goda förebilder och meningsfulla aktiviteter, och ges förutsättningar till att se möjligheter för framtiden.

Idrotten kan vara ett sätt att bidra till att stärka självkänsla och självförtroende hos vissa av de deltagande ungdomarna och påverka deras sociala färdigheter. Det är också i fråga om fostran och lärande som den väsentliga potentialen för social förändring genom idrott finns.

Idrotten har möjligheter att nå ut till och locka ungdomar till organiserad verksamhet, utgöra ett alternativ till mer destruktiva aktiviteter och därutöver vara en arena för fostran och social förändring.

Vad hoppas ni på att ha åstadkommit när projektet är slut?
Projektet vill motverka kriminalitet, våld och utanförskap samt främja unga människors potential i socioekonomiskt utsatta områden. Vår övergripande mission är att motverka det grova våldet och nyrekryteringen till gäng- och nätverksmiljöer.

WIFT

“Vi vill använda den kraft filmen har för att påverka samhällen i en positiv och hållbar riktning.”

Helene Granqvist, president WIFT Sverige & WIFT International.

“Wift Impact” heter projektet som ni driver. Vad handlar det om? Vad vill ni åstadkomma?
WIFT Impact handlar om att samordna befintliga nätverk till en stark långsiktigt hållbar community som synliggör och inkluderar kvinnor på alla nivåer i film och TV-branschen i hela världen. Det gör vi genom att sprida kunskap, skapa sammanhang och event och genom ett aktivt kommunikationsarbete. Vi vill använda den kraft filmen har för att påverka samhällen i en positiv och hållbar riktning.

Hur jämställd är filmindustrin i dagsläget?
Inte alls. Den genomsnittliga fördelningen världen över är att det är 80% män och 20% kvinnor som gör film. Sen är det lite bättre i vissa länder, t ex Sverige och de andra nordiska länderna men sämre i andra. De talen avspeglar också vad vi ser på skärm och duk och hur branschen är organiserad. Ett intersektionellt perspektiv och mångfald är viktigt för oss över lag. Det finns verkligen mycket att göra för att det ska bli bättre.

Ert projekt startade våren 2020, samtidigt som Covid-19 slog till, hur har ert projekt påverkats av pandemin?
Lyckligtvis har Covid-19 haft en positiv inverkan på vårt projekt som spänner över hela världen som genom pandemin blev väldigt vänligt inställd till digital kontakt mellan människor, vilket har gynnat vårt projekt. Vi har ställt in många planerade resor men kunnat kompensera det med digitala aktiviteter som faktiskt resulterat i att våra uppställda mål har gynnats. Tillgängligheten har ökat i takt med att rörligheten minskat om en ska sammanfatta det.

Multiplera

“Projektet blev fullt med personliga möten, aktivitet, nya samtalsämnen och inte minst en känsla av sammanhang för många.”

Ingrid Sandsborg, konstnär/projektledare

Berätta kort om vad ni gjorde under sommarmånaderna för att minska känslan av isolering hos äldre och personer med funktionsvariation?
Vi skapade ett kollektivt konstprojekt där utgångspunkten var att även om vi inte kunde mötas så kunde vi ändå göra något tillsammans.

Vi hittade över 100 deltagare och levererade konst-kassar med lera och instruktioner. De skapade själva, eller i egna grupper, och sedan hämtade vi upp deras skapelser. Vi bad alla göra varsin kanin och vi fick många fantastiska varianter på temat tillbaka!

Som avslutning gjorde en utställning, en kollektiv skulptur bestående av 180 små ler-kaniner som fick stå i flera fina augustidagar i Kungsparken i Malmö. En smitt säker utställning som besöktes av en stor mängd deltagare, några i taget, och som även uppskattades av många andra!

Vad kunde ni åstadkomma?
Projektet skapade ett enormt engagemang hos deltagarna, både själva skapandet men även annat runtomkring. Projektet fick liksom ett eget liv.

Vissa äldre ordnade grupper som arbetade tillsammans utomhus. En mormor under cancerbehandling skapande kaniner tillsammans med barnbarnen via Zoom. Vissa hjälpte oss att hitta nya deltagare genom att ta kontakt med gamla vänner och engagera dem.

Via dagliga verksamheter nådde vi deltagare som kunde samlas i sina grupper, men även de som blivit isolerade i hemmet, några som vi annars aldrig kunnat nå.

Projektet blev fullt med personliga möten, aktivitet, nya samtalsämnen och inte minst en känsla av sammanhang för många.

Postkodstiftelsen stöttar civilsamhället

“Två av tre projektorganisationer uppger också att Postkodstiftelsens mervärde, utöver projektstöd, har haft en stor eller mycket stor inverkan på projektens resultat.”

Från Postkodstiftelsens mervärdesundersökning 2020


En undersökning genomfördes under 2020 för att ta reda på vilket mervärde Postkodstiftelsen har bidragit till för de organisationer som vi stärker. Undersökningens syfte var att förstå det värde vi skapar för organisationerna, utöver det finansiella stöd som vi lämnar, samt naturligtvis också hur vi kan bli bli ännu bättre. Undersökningen bestod av en enkätundersökning som genomfördes av undersökningsplattformen Netigate som sedan kombinerades med tolv djupintervjuer med projektorganisationer som gjordes av EUNIA AB.


Enkäten skickades ut till 162 organisationer som får nuvarande stöd eller tidigare fått stöd varav 73 svarade. Svaren var allmänt positiva och visade att Postkodstiftelsen i hög grad skapar mervärde bland stödmottagarna. De tolv intervjuerna som genomfördes av EUNIA visade också att Stiftelsens mervärdesmodell haft en positiv påverkan på deras projekt och/eller organisation.

• En mycket stor del av våra samarbetsorganisationer (85 %) uppfattar att stödet från Postkodlotteriet har påverkat projektet i mycket positiv riktning.
• Två av tre projektorganisationer uppger också att Postkodstiftelsens mervärde – utöver projektstödet – såsom råd och förslag, tillgång till Stiftelsens nätverk och liknande har haft en stor eller mycket stor inverkan på projektens resultat.
• 78 procent uppger att stödet från Postkodstiftelsen är unikt eftersom det medlen kan användas på sätt som det är svårt att göra med andra givare.

Att göra skillnad

“Postkodstiftelsen har sedan länge arbetat aktivt för att stärka de enskilda projektens genomförande och skapa tydliga målsättningar inom respektive projekt.”


Postkodstiftelsen har sedan länge arbetat aktivt för att stärka de enskilda projektens genomförande och skapa tydliga målsättningar inom respektive projekt för att på så sätt optimera den skillnad som projekten kan göra på kort och lång tid. På en ackumulerad nivå har stiftelsen en hel del kvar att lära sig och därför har stiftelsen de senaste åren arbetat med att formulera vilken skillnad som just vi vill skapa och hur vi kan mäta den.

Vi har tagit fram en förändringsteori och börjat att implementera den i verksamheten. Under 2019 och 2020 testade vi den i liten utsträckning genom utlysningen Möten med Naturen samt även till viss del i vår Corona Responsutlysning. Vi har under 2020 även genomfört utbildningar, workshops samt lärandeforum för samtliga kollegor på stiftelsen för att bli bättre på effektmätning. Vi har även genomfört tester med några av projektorganisationerna för att utveckla deras förmåga att mäta effekt.

Under 2021 kommer vi att skala upp och försöka implementera effektmätning ytterligare i verksamheten för att på så sätt stärka och tydliggöra den effekt som Postkodstiftelsens arbete har på civilsamhället och vår omvärld.